συναπόκειμαι
συναπόκειμαι, f.l. in S. OC 1752; cf. ξυνός.
{
"headword": "συναπόκειμαι",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n99412",
"citations": [],
"senses": [],
"key": "sunapo/keimai",
"type": "main"
}