συναπόκειμαι
συναπόκειμαι, f.l. in S. OC 1752; cf. ξυνός.
{ "headword": "συναπόκειμαι", "urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n99412", "citations": [], "senses": [], "key": "sunapo/keimai", "type": "main" }