παντοδαπής
παντοδαπής, ές, late form of -δαπός, Epicur. Herc. 1413.4, Procl. in Prm. p.605 S., EM 204.23, 711.48.
{
"headword": "παντοδαπής",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n77625",
"citations": [],
"senses": [],
"key": "pantoda^ph/s",
"type": "main"
}