παντοδαπής
παντοδαπής, ές, late form of -δαπός, Epicur. Herc. 1413.4, Procl. in Prm. p.605 S., EM 204.23, 711.48.
{ "headword": "παντοδαπής", "urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n77625", "citations": [], "senses": [], "key": "pantoda^ph/s", "type": "main" }