μεμονωμένως
μεμονωμένως, Adv., ( μονόω)
{
"headword": "μεμονωμένως",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n66240",
"citations": [],
"senses": [
{
"definition": "",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n66240-0",
"children": [
{
"label": "",
"definition": "<i>singly,</i> v.l. in Corn. ND 14.",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.v1:lsj-n66240-0-0",
"citations": [
{
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:citations.atlas_v1:lsj-243288",
"data": {
"quote": "",
"ref": "Corn. ND 14.",
"urn": "urn:cts:greekLit:tlg0654.tlg002.perseus-grc2:14"
}
}
],
"children": []
}
]
}
],
"key": "memonwme/nws",
"type": "main"
}