ὀστέον
ὀστέον (-έων, -έα.)
{
"headword": "ὀστέον",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.atlas_v1:pindar-slater-n3671",
"citations": [],
"senses": [
{
"definition": "",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.atlas_v1:pindar-slater-n3671-0",
"children": [
{
"label": "1",
"definition": "bone “ θανόντος ὀστέα λέξαις υἱοῦ” P. 8.53 αἰὼν δὲ διʼ ὀστέων ἐρραίσθη fr. 111. 5. “ καὶ τότʼ ἐγὼ σαρκῶν τ᾽ ἐνοπὰν < ˘˘? > ἠδ᾽ ὀστέων στεναγμὸν βαρύν” (of Herakles, devouring the ox of Koronos) fr. 168. 5. διαλεύκων ὀστέ[ων] δοῦπος ἐ[ρ]<ε>ικομένων (supp. Lobel) fr. 169. 25.",
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:dictionaries.atlas_v1:pindar-slater-n3671-0-0",
"citations": [
{
"urn": "urn:cite2:scaife-viewer:citations.atlas_v1:pindar-slater-15945",
"data": {
"quote": "θανόντος ὀστέα λέξαις υἱοῦ”",
"ref": "P. 8.53",
"urn": "urn:cts:greekLit:tlg0033.tlg002.perseus-grc2:8.53"
}
}
],
"children": []
}
]
}
],
"key": "o)ste/on",
"orig_orth": "ὀστέον"
}