<TEI xmlns="http://www.tei-c.org/ns/1.0" xmlns:py="http://codespeak.net/lxml/objectify/pytype" py:pytype="TREE"><text><body><div type="edition" n="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" xml:lang="grc"><div type="textpart" subtype="fragment" xml:base="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" n="77"><p rend="indent"><label>77.</label><label xml:lang="lat">[137 B., 144 S.]</label><bibl xml:lang="lat">PLUT. Anton. 28</bibl> ἀναλίσκειν καὶ καθηδυπαθεῖν τὸ πολυτελέστατον, ὡς Ἀ. εἶπεν, ἀνάλωμα, τὸν χρόνον.</p></div><div type="textpart" subtype="fragment" xml:base="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" n="78"><head rend="center">ΠΕΡΙ ΚΡΙΣΕΩΣ ΟΝΕΙΡΩΝ. Vgl. 80 A 1. 13 B 55. </head><p rend="indent"><label>78.</label><label xml:lang="mul">[Sauppe de Antiph. Gott. 1867 p. 18]</label><bibl xml:lang="lat">ARTEMID. I 14 p. 109, 10</bibl> H. σηπία. αὕτη δὲ μόνη καὶ τοὺς ἀποδρᾶναι πειρωμένους ὠφελεῖ διὰ τὸν θολόν, ὧι χρωμένη πολλάκις φεύγει. μέμνηται δὲ τούτου τοῦ ὀνείρου καὶ Ἀ. ὁ Ἀθηναῖος.</p></div><div type="textpart" subtype="fragment" xml:base="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" n="79"><p rend="indent"><label>79.</label><label xml:lang="lat">[S. a. O. p. 17]</label><bibl xml:lang="lat">CIC. de div. I 20, 39</bibl><foreign xml:lang="lat">somnia, de quibus disputans Chrysippus multis et minutis somniis colligendis facit idem, quod Antipater, ea conquirens quae Antiphontis interpretatione explicata declarant illa quidem acumen interpretis, sed exemplis grandioribus decuit uti.</foreign><bibl>51, 116</bibl><foreign xml:lang="lat">hic magna quaedam exoritur neque ea naturalis, sed artificiosa somniorum Antiphonis interpretatio eodemque modo et oraclorum et vaticinationum. sunt enim explanatores, ut grammatici poetarum.</foreign></p></div><div type="textpart" subtype="fragment" xml:base="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" n="80"><p rend="indent" xml:lang="lat"><label>80.</label><label xml:lang="lat">[S. p. 17]</label><bibl xml:lang="lat">— — II 70, 144</bibl> ipsorum interpretum coniecturae nonne magis ingenia declarant eorum quam vim consensumque naturae? cursor ad Olympia proficisci cogitans visus est in somnis curru quadrigarum vehi. mane ad coniectorem; at ille: <q>vinces, inquid; id enim celeritas significat et vis equorum.</q> post idem ad Antiphontem, is autem <q>vincare, inquit, necesse est: an non intellegis quattuor ante te cucurrisse?</q> ecce alius cursor (atque horum somniorum et talium 〈interpretationum〉 plenus est Chrysippi liber, plenus Antipatri), sed ad cursorem redeo: ad interpretem detulit aquilam se in somnis visum esse factum; at ille: <q>vicisti; ista enim avi volat nulla vehementius.</q> huic aeque idem Antipho: <q>baro, <pb facs="diefragmentederv02dieluoft_0352"/> inquit, victum te esse non vides? ista enim avis insectans alias avis et agitans semper ipsa postrema est</q>.</p></div><div type="textpart" subtype="fragment" xml:base="urn:cts:greekLit:tlg1147.tlg003.1st1K-grc1" n="81"><p rend="indent" xml:lang="lat"><label>81.</label><label xml:lang="lat">[S. p. 18]</label><bibl xml:lang="lat">SENEC. controv. II, 1, 33</bibl>  Otho Iunius ... edidit quidem quattuor libros Colorum, quos belle Gallio noster <q>Antiphontis libros</q> vocabat: tantum in illis somniorum est.</p></div></div></body></text></TEI>